På jäkla tiden, blodmask, operation och PMDS osv

Det är kvällen för fredagen den 13 februari 2026, och jag känner att det är på jäkla tiden att jag tar tag i att skriva det här årets allra första text-inlägg. Jag försöker liksom rituellt eller traditionellt att endast skriva inlägg på dagar som känns fina och rätt i mig (exempelvis på datumet 25, även den femte går fint och undantag för särskilda dagar som min födelsedag, 28 mars, midsommarafton 19-25 juni, fredagen den 13 och andra för mig viktiga datum osv finns), men 25 är ändå min älsklingssiffra och det finaste och rättaste datumet att köra på med allt haha (och detta med ''min grej'' för datum-, ord- och siffror osv har jag tänkt skriva lite mer om vid ett senare tillfälle, kanske redan i nästa inlägg).🤘🏻 

Det här årets än så länge finaste secondhandfynd är främst en jäkla kökssoffa (som stod med på inköpnings- och önskelistan för 2026, och har stått med i ett antal år tidigare), och jag älskar den verkligen. Det är en enkel träsoffa (med förvaring), som jag för övrigt bara ögonmåttade och tänkte att ''den jäklen kommer precis få plats'' och den fick verkligen precis plats där jag ville ha den (det var alltså nästan på håret haha). Jag ordnade med en madrass av memoryskum som jag satte ett mycket fint gammal tyg över, och det blev hur fint som helst. Även ungarna, särskilt Skrållan, älskar den och hennes nya älsklingsplats är bakom min röv på köksoffan, haha...🖤 Ett par andra jäkligt fina secondhandfynd som jag hunnit med än så länge i år är Resan till Melonia på dvd (även den stod med på listan) och ett par andra filmer, boken Doktor råtta, två fina krukor (även ''krukor'' står med på listan men kommer inte att strykas över då en alltid behöver en kruka eller fem till) och en utter till min räv osv.🖤 Jag har även fått en ny älsklingst-shirt med ett mycket trevligt Friday 13th-motiv (aspassande för dagen, jag vet, haha).🖤

Sedan det här året startade har jag även hittat två goda och ätbara ''matgrejer'' som jag älskar sönder, och allt jag finner ätbart (läs: allt som är gott och faktiskt går ner) är sannerligen värda att nämnas osv firas osv, haha!🖤 Den första nya matgrejen är vegetarisk farligkorv (Scans vegetariska falukorv), som jag äter med stuvade makaroner, och det är så jäkla gött. Den andra matgrejen är sojabönor, eller snarare en egen liten rätt innehållande sojabönor. Häromdagen lyckades den där godaste av vänner nämligen få mig att smaka på en liten sojaböna (jag är faktiskt inte så svår egentligen, det är bara det att jag har obeskrivligt svårt för att testa nya saker osv själv liksom, och när jag väl testar något nytt som faktiskt är gott så råkar jag, förutsatt att jag mår OK osv, vara den mest hungriga och mat-älskande personen som finns osv haha, det var för övrigt även han som fick mig att våga testa på farligkorven osv). Men iallafall, efter att ha smakat på den där lilla bönan så blev jag inspirerad och det blev som så att jag gjorde en egen liten röra innehållande bland annat sojabönor, äggnudlar, purjolök, risvinäger, sweet chilisås med ingefära, vitlök och en jäkla massa chiliflakes osv och jäklar i min matlåda vad gött det blev. Jag kommer att "experimentera" lite med detta och testa att lägga till annat i framtiden, men just nu håller jag mig till den här asgoda och väldigt säkra versionen haha... 

Och nu när jag ändå skriver om mat så vill jag klappa mig själv på axeln för att jag tycker att jag har ''skött min mat'' så jäkla bra den senaste tiden. Det innebär för övrigt inte att jag plötsligt äter ''när man ska'' eller särskilt varierat osv, utan mer att jag har varit jäkligt duktig på att liksom faktiskt få i mig ordentliga kalorier osv även under dagar då jag liksom egentligen hellre hade kräkts än ätit. Jag känner mig ganska säker på att jag nämnt detta tidigare, men jag är ju mitt i att försöka få tillbaka ett par förlorade kilon (både lite fett och lite muskler) efter att ha gått ner i vikt på grund av dålig kost (läs: nästan ingen kost alls pga kaos och ångest osv) under det första halvåret av 2025, och nu går det så jäkla fint framåt (som skrivet även under de allra flesta dagar då jag annars kanske inte hade ätit någonting alls), jag är nu nästan precis när jag brukar, bör eller vill vara och ingen är gladare och mer tacksam än jag, men jag har en liten liten bit kvar ändå. Jag kommer förmodligen att skriva lite mer om detta om ett tag (kanske försöka förklara vad som hände och varför, dela med mig av lite hålla vikten- och gå upp i vikt-knep till de som behöver det och även förklara hur det iallafall för min egen del är relaterat till både adhd och autism osv). 

Sedan senast så har jag bland annat även fått hem en sprillans ny och större säng (den där ''allra största julklappen jag någonsin köpt'' som jag nämnde i mitt senaste inlägg med text var alltså en ny sängram i trä med madrass osv). Och att montera den där jäkla ramen var ett 395 minuters (sju och ett halvt avsnitt av Stranger things en bra bit in i natten haha) långt jäkla helvetti där jag spillde blod, svett och tårar osv samtidigt som jag svor som en gammal borstbindargubbe och kan ha råkat ha sönder en del av gaveln för att jag tog i för mycket när jag skruvade (vilket egentligen inte var helt mitt fel, att den gick sönder berodde på att brädorna var lite olika långa fast det var rätt brädor och skulle vara samma, och för att jag har ADHD, haha, finns det inte en chans i världen att jag har tålamod nog att liksom stoppa där och klaga för att sedan vänta på nya brädor osv så istället tänkte jag i mitt icke stilla sinne att jag borde kunna dra åt träet så att brädorna liksom kläms ihop och då blir lika långa, ungefär, trots att jag vet att det inte riktigt är så trä fungerar, haha), så det slutade alltså med att den sprack och att jag sågade av själva gaveln, men ärligt skrivet så känner jag genuint att sängen blev finare utan gaveln då den inte kändes helt rätt osv. Nu har iallafall sängen stått bekväm och stadig i sovrummet i ett par veckor och jag är hur nöjd som helst med den.😇 Det känns viktigt att tillägga att själva ramen bara är en så länge-ram då jag egentligen vill ha en finare och äldre träram, men att bara gå runt här och vänta på att en sådan som känns som den rätte osv ska dyka upp började bli rätt så jäkla tråkigt och kan ju ta hur lång tid som helst osv så en så länge-ram it is. Den är för övrigt i obehandlat trä och tanken är att jag ska köra ett par lager teakbets på den snart, och det kommer bli hur fint som helst (så länge haha).

Och bäddmadrassen är ju en lite halvkul anekdot bara den... jag ville inte vänta i ett antal dagar på att få hem bäddmadrass och lakan osv så jag valde alternativet ''hämta i butik'' och åkte till stora stygga staden för att hämta det paketet själv (så gjorde jag naturligtvis inte med madrass-madrassen eller sängramen, jag är faktiskt inte helt orimlig haha), jag hade heller inte inte tålamod nog att vänta på en rimligare dag, så tog jag min tantvagn och hämtade detta paket på en dag då en ordentlig jäkla snöstorm härjade hela dagen... och att dra omkring på ett åbäke på 10 kilo som nästan var lika stort som jag själv i ta mig fan 15-30 cm snö och i en aktiv snöstorm var... en upplevelse, haha! Och, jag hade även the audacity att råka hitta en av mina drömkrukväxter (en stor och fin Phlebodium aureum blue star, även kallad hartassbräken) när jag väntade på tåget hem och fick sedan bära hem den samtidigt (i samma vinterstorm osv). Det är för övrigt 2,5 kilometer från stationen och hit (och om ni råkade missa det så var det alltså även 15-30 cm snö och en ordentlig jäkla snöstorm som härjade), haha! När jag väl kom innanför dörren här hemma så kände jag mig asfärdig med livet och kraschade sönder i sängen (efter att ha bäddat med nya bäddmadrassen osv) och trodde att jag aldrig skulle orka resa på mig igen haha... 

Men på tal om min nya hartassbräken, som för övrigt heter Tamlin (den femte) och bor på stora byrån i sovrummet, så har jag sedan senast även gjort en liten krukväxtinventering och märkt upp alla mina krukväxter med namn och sort osv, vilket jag känner mig väldigt nöjd med. Jag har i skrivande stund 25 krukväxter (plus ett antal specifika på önskelistan, bland annat alocasia black velvet pink variegated, alocasia dragon scale albo, pepparmyntspelargon och selaginella uncinata (påfågelspikmossa) plus ett par mer katt- och mörkervänliga växter osv). Och så har jag naturligtvis ett par sticklingar som i skrivande stund står i vatten och rotar sig.🖤 

Med krukväxthyllan går det så jäkla bra, och jag har varit orimligt jäkla taggad på att skriva om den, haha!😇 Apollyon (fjädersparrisen som ju var mer än halvdöd när jag i mitten av december klippte ner honom ordentligt och ordnande med krukväxthyllan och belysningen osv) mår så jäkla bra och har givit mig så många nya små skott nu att jag nästan dör av lycka.🖤 Även Kolgrim (alocasia black velvet), Dominic (alocasia dragon scale) och Astarot (alocasia red secret) börjat skotta (läs: ge mig nya löv), och nej, ingen är gladare än jag.🖤 Varenda kväll när jag tänder belysningen över krukväxthyllan blir jag stående en bra stund och bara beundrar mina älskade krukväxter och deras utveckling.🖤 Även krukväxthyllan är för övrigt vad vi kan kalla ett pågående projekt som inte riktigt är ''färdigt'' än, förutom att jag naturligtvis vill att växterna där ska växa till sig ordentligt och att jag vill lägga till ett par växter osv, så är tanken även att renovera själva hyllan (den ska stabiliseras lite med ett par väldigt fina skruvar som jag secondhandade häromveckan, och slipas ned och betsas osv) och så vill jag även byta ut krukorna lite pö om pö osv, och jag behöver även besluta om jag vill sätta upp en spegel eller ett par fotoramar på väggen ovanför hyllan osv, men det är inget jag tänker stressa med, det kommer att ordnas med när det är dags för det osv. Jag har börjat bli lite bättre på att acceptera att jag alltid har såhääär mycket att göra med både måsten och projekt osv och att det faktiskt är OK om saker tar sin lilla tid, sådant är livet och där med basta osv, haha! 

Slutet av januari och början av februari blev rätt så jobbiga här hemma. Förutom att jag själv var sjuk så blev även Norpan plötsligt dålig och under ett antal timmar med ett obeskrivligt oroligt mammahjärta och rivande ångest för att jag trodde att det skulle sluta med att hon skulle dö så blev hon sitt gamla energiska, glada och jäkliga jag igen (det visade sig att hon hade tuggat i sig något olämpligt som hon behövde kräkas upp, vilket hon duktigt gjorde tillslut och mådde genast bättre igen).🖤 Nästan samma jäkla sekund som jag andades ut och kände att den obeskrivliga oron, för-sorgen och den rivande ångesten för Norpan äntligen släppte så blev Skrållan dålig, min finaste och genomgodaste lilla tjej... samma typ av oro och ångest fast för henne härjade i mig, men efter tester och ultraljud följt av en relativt akut operation (kastrering) följt av ett par dagar med bara VAU (vård av unge haha) och sovande med henne på en madrass under köksbordet osv så mår hon nu hur fint som helst och är sig själv igen fast ändå väldigt tydligt gladare, mer kurrig och mer nöjd med tillvaron osv (operationen var nu för ett par veckor sedan).🖤 Skrållan fyllde ju 4 år i januari, och eftersom att hon aldrig verkat besväras av löp alls, är en innekatt och för att alla andra katter jag har är kastrerade osv, och för att jag faktiskt varit jäkligt rädd för att kastrera just henne, så har det aldrig blivit av. Anledningen till att jag ''inte vågat'' kastrera henne är för att jag alltid känt att hon liksom är, hur ska jag skriva... liksom skörare än de andra, och mitt oroliga mammahjärta har liksom katastroftänkt att om jag kastrerar henne så kommer de, trots att hon mår bra men ändå liksom är sådär skörare än de andra, att ''hitta någonting'' (jag vet inte vad, men tänk typ en jättesjukdom, att hon har en jättetumör, att hela hennes insida är sjuk eller något liknande och att det kommer att vara någonting som kommer att sluta med att hon måste avlivas för att vad det nu än är är för stort, alternativt att hon skulle dö bara av att sövas osv). Jag är för övrigt medveten om att detta är asdumt tänkt av mig osv, men eftersom att hon samtidigt aldrig besvärats av löp osv så tänkte jag väl att det inte var nödvändigt än. Men, nu är det som skrivet gjort, hon (och resten av ungarna) mår hur fint som helst igen och det är det enda viktiga.🖤 

Men tillbaka till det där med Norpan i ett par sekunder... människor tycker ofta att jag ''överbeskyddar'' när jag exempelvis vägrar ha presentsnören på julklapparna hemma och kollar så att delar av kattleksaker sitter som de ska osv (för att det finns stor risk att exempelvis ett presentsnöre eller en svans av en leksaksmus fastnar i tarmarna om de sväljer den, vilket de i värsta fall kan dö av om man inte har en förmögenhet att lägga på kräkning eller operation), när jag aldrig låter potentiella chipspåsar osv ligga framme om inte jag är med (för att de kan kvävas om de stoppar in huvudet i påsen för att undersöka, vilket faktiskt hände med en bekants kattunge för ett par år sedan) och för att jag diskar deras vattenskålar ordentligt varje dag (för att det snabbt samlas bakterier och bildas biofilm osv i vattenskålar, vilket är farligt för katten och kan leda till mag- och tarmbesvär, ökar risk för infektioner och ofta gör att katten dricker mindre och därför blir uttorkade osv vilket människan sällan märker av) osv. Mina katter är även innekatter av säkerhetsskäl (för att världen är en mörk och grym plats för en liten katt, det finns människor som är elaka mot djur, det finns bilar, råttgift och större vilda djur, det finns risker för att de inte hittar hem igen osv). Men iallafall, trots denna min försiktighet så lyckades alltså ändå djävulsungen (vilket jag känner mig OK med att kärleksfullt kalla henne igen nu när hon mår hur bra som helst och är sitt gamla vanliga djävulsung-iga och samtidigt mysigaste jag igen haha) Norpan att svälja någonting som en liten katt verkligen inte ska ha i sin lilla kropp (vilket visade sig vara ett par små plastbitar ifrån en liten jäkla konstväxt, som naturligtvis inte längre finns kvar här hemma). Och jag kommer från och med nu, trots att jag enligt andra alltså redan ''överbeskyddar'' osv, bli ännu mer noggrann med vad för smågrejer osv som faktiskt får ligga framme här hemma osv. 

Avslutningsvis så känner jag att jag fan behöver skriva lite om PMDS och den där jäkla lutealfasen (veckan före styx, som alltså är vad jag kallar mens). Men först en snabb genomgång: Ungefär 75% av alla kvinnor upplever någon form av PMS (premenstruella symtom), ungefär 3-8% av alla kvinnor upplever istället PMDS (premenstruell dysforisk störning, av mig tidigare kallat ''rå-pms'' för att jag inte visste att PMDS var en grej haha), av olika skäl ökar risken för PMDS markant om man har ADHD eller är autistisk. 

Jag var iallafall där, alltså i min jäkla lutealfas, häromdagen och kan, som vid varenda tidigare gång, inte förstå hur jäkla mycket bättre jag mår när jag äntligen börjar styxa (haha). Alltså jag mår så obalanserat och obeskrivligt jäkla dåligt och blir så jäkla ledsen och självkritisk osv dagarna innan (under 7-10 dagar ish) att jag fan inte vet vart jag ska ta vägen (det enda som hjälper verkar vara mat och närhet av rätt person haha). Grejen är även den att jag aldrig förstår vad som pågår... så jag går liksom bara omkring och tror att jag känner allt det här och är mer ledsen är lovligt är för att det är så det är osv, haha! Detta, alltså att jag inte förstår att det är PMDS/lutealfasen som är skurken förrän efteråt, beror främst på att det för mig är ungefär som med mat, jag "kommer aldrig ihåg" att mat gör mig glad och på bättre humör osv förrän jag äter (vilket är en lite typisk neurodivergent grej), på samma sätt "kommer jag inte ihåg" att det här (humöret, huvudvärken och måendet, ''förstärkelsen'' av diverse ADHD och autistiska drag, känslan av att ha universums jobbigaste, mörkaste och tyngsta moln över mig osv) betyder att jag kommer att styxa om en 7-10 dagar, sen samma jäkla sekund som styx kommer så är det som att hela min kropp och själ bara pustar ut och låter mig må bra igen efter att ha haft det där jobbigaste, mörkaste, tyngsta och fan mest hopplösa jäkla moln över mig och det blir en ordentlig "Aha-upplevelse" varenda gång, haha! Sedan har jag även en ojämn cykel vilket gör att jag inte har koll på vilket datum jag ska styxa osv vilket ju försvårar "vetandet om vad som pågår" en hel del. Men iallafall, jag tackar alltså moder natur och alla oknytt och väsen osv när styx väl kommer för att jag då förstår varför jag gått runt och typ genuint velat dö lite i en 7-10 dagar och att det nu äntligen är över, haha! Jag tycker genuint att den kvinnliga cykeln är obeskrivligt intressant och har lagt en hel del jäkla tid på att läsa på om de olika faserna osv och tror faktiskt att jag vill skriva mer om det, vare sig folk vill läsa om det eller ej, det är både asintressant, bra och viktigt för alla att veta lite om och så äre mät, haha... 

I nästa inlägg tänkte jag för övrigt skriva lite om något som kan komma att vara lite... röra om i grytan-igt, och det är mina egna tankar om användning av AI-chattar. Jag hade tänkt skriva lite om det ikväll men nu känner jag att det här inlägget redan blev aslångt osv så vi tar det (och ''min grej'' med ord och siffror, kanske även lite mer om den kvinnliga cykeln osv haha) nästa gång jag skriver istället, haha! Nu ska jag börja göra mig redo för sängen med en dusch och lite hudvård (på fredagar är det bland annat retinol som står på hudvårdsschemat) och sedan lägga mig på spikmattan och läsa en liten stund innan jag vänder mig om för att sova. Just nu läser jag boken Bland grodprinsar och prinsgrodor och jag tycker faktiskt att den är bra, och talande, och vissa delar av boken kan jag, eller snarare mitt föredetta och väldigt maskerande jag, relatera till alldeles för hårt, så den rekommenderar jag osv, haha... men iallafall, jag hoppas att alla har haft en fin fredagen den trettonde osv, allt gott så länge.🖤

Ps: Jag är medveten om att jag använder uttrycket ''osv'' mer än lovligt är och var därför tvungen att räkna hur många sådana jag skrivit i det här inlägget, och det visar sig att jag skrivit ''osv'' 64 gånger här bara idag, haha! Nej, jag tänker inte dra ner på det, jag tycker bara att det är kul att veta osv (oj en gång till, nu blev det 65 gånger istället) haha... 


Fredagen den trettonde
 
En fin stund med den gamle blodmasken 
ps: om ni använder AHA-syror (blodmask) eller retinol osv så är det jäkligt viktigt att ni använder solskydd även på vintern, jag använder spf50 haha

Min goda jäkla röra
 
Testar tyger på kökssoffan med hjälp av Norpan och Skrållan, detta blev MVG-at av alla
 
Tamlin, phlebodium aureum blue star, i snön 

Bland grodprinsar och prinsgrodor 
 
Kommentarer (0)
Kategori: Okategoriserade