Bitterljuv och melankolisk
Jag har suttit och jobbat med bloggen nästan varje vaken minut hela veckan (läst igenom och kopierat hundratals gamla inlägg, signerat hundratals foton osv), och så kan jag ha råkat vända på dygnet på kuppen. Nu är jag äntligen färdig med det som kändes viktigast, nu har jag bara ett par gamla inlägg kvar att publicera, men det är ingenting jag orkar stressa med just nu.
Jag skulle vilja filma mer, och kanske ladda upp här på bloggen ibland. Jag älskar ju att filma, klippa och klistra, men det är som med fotograferandet, jag känner mig otroligt inspirerad, fast att det är liksom lite på distans... att jag vill så mycket, och jag har så många fina idéer, men det är ingenting som jag liksom kan göra just nu ändå på grund av var jag befinner mig, vilket naturligtvis känns ganska ledsamt. Jag vill vandra in i en djup och fin skog; bara vara där, fotografera, filma, låta Hugin och Zeke springa fritt osv; det önskar jag kunna göra närhelst jag känner för det. Jag vill införskaffa ett gammalt symaskinsbord (tramp) och börja sy kläder; både för att sy om en del plagg jag har, men också skapa helt eget (tänk att exempelvis sy en alldeles egen underkjol). Jag vill ta en hel vägg och bygga en egen bokhylla, fast inte här. Jag vill tatuera mig (min egna bindruna, en skräckhjälm och en vägvisare osv). Jag vill ta foton som känns ända in i själen. Det känns väldigt tungt i mitt hjärta, att jag känner mig så inspirerad, att jag vill så mycket, men att jag liksom inte kan, att jag sitter fast i en evig väntan. Den här jäkla staden alltså. Jag hoppas att snön kommer snart; jag önskar mig en riktig vargavinter. Jag tänker att snön kanske hade gömt staden lite, att det kanske hade känts lite finare.
Nu ska jag bege mig ut i regnet med Hugin och Zeke, sen måste jag en sväng till affären. Jag skulle behöva städa lite osv med innan jag sätter mig här och fortsätter ''jobba'', men jag är väldigt trött så jag måste nog försöka vila en stund innan jag ens sätter igång städningen. Allt gott så länge!🖤
Motljus, måndagmorgon, drömmer om en annan utsikt, tänk så vackert det hade kunnat vara där ute - om jag bara var på en annan plats
Jag skulle vilja filma mer, och kanske ladda upp här på bloggen ibland. Jag älskar ju att filma, klippa och klistra, men det är som med fotograferandet, jag känner mig otroligt inspirerad, fast att det är liksom lite på distans... att jag vill så mycket, och jag har så många fina idéer, men det är ingenting som jag liksom kan göra just nu ändå på grund av var jag befinner mig, vilket naturligtvis känns ganska ledsamt. Jag vill vandra in i en djup och fin skog; bara vara där, fotografera, filma, låta Hugin och Zeke springa fritt osv; det önskar jag kunna göra närhelst jag känner för det. Jag vill införskaffa ett gammalt symaskinsbord (tramp) och börja sy kläder; både för att sy om en del plagg jag har, men också skapa helt eget (tänk att exempelvis sy en alldeles egen underkjol). Jag vill ta en hel vägg och bygga en egen bokhylla, fast inte här. Jag vill tatuera mig (min egna bindruna, en skräckhjälm och en vägvisare osv). Jag vill ta foton som känns ända in i själen. Det känns väldigt tungt i mitt hjärta, att jag känner mig så inspirerad, att jag vill så mycket, men att jag liksom inte kan, att jag sitter fast i en evig väntan. Den här jäkla staden alltså. Jag hoppas att snön kommer snart; jag önskar mig en riktig vargavinter. Jag tänker att snön kanske hade gömt staden lite, att det kanske hade känts lite finare.
Nu ska jag bege mig ut i regnet med Hugin och Zeke, sen måste jag en sväng till affären. Jag skulle behöva städa lite osv med innan jag sätter mig här och fortsätter ''jobba'', men jag är väldigt trött så jag måste nog försöka vila en stund innan jag ens sätter igång städningen. Allt gott så länge!🖤
Motljus, måndagmorgon, drömmer om en annan utsikt, tänk så vackert det hade kunnat vara där ute - om jag bara var på en annan plats


